Som ni s�g p� f�rra postningen bj�d novembers tredje torsdag Tokyo p� riktigt fint v�der. D�rf�r besl�t jag mig f�r att h�nga ut futonen p� v�dring, och ta eftermiddagen ledig.
Bor man p� ett st�lle med v�derstreck i ortsnamnet brukar man s�llan bege sig s� mycket l�ngre �t just det h�llet. Det d�r v�derstrecket betyder oftast att det liksom inte finns n�got mer intressant s�der om S�dra Sandby, v�ster om V�stra Skogen eller norr om Norrt�lje. Ok, det finns s�kert tusentals exempel p� motsatsen, men sj�lv bor jag i S�dra Asagaya (eg. Minami-Asagaya) och trots att jag flyttade in f�r snart sex veckor sen har jag aldrig r�rt mig mer s�derut. Allt man kan t�nka sig beh�va i den n�rmsta grannskapen finns strax norrut i Asagaya (t�gstation, resturanger, livsmedeslbutiker), v�sterut i Ogikubo (h�gklassiga ramen-syltor, jazzbarer, Muji) eller �sterut i Koenji (snygga cafeer, gallerier, billiga izakayor) s� s�der har i princip utgjort ett svart h�l. Tills idag.
Den s�derg�ende promenaden visade till stora delar utg�ras av Zenpukujigawas �promenad som efter ungef�r en halvtimme mynnar ut i Wadabori-parken och Omiya Hachimangu-templet. Men det f�rstod jag f�rst nu n�r jag kommit hem och kollat p� kartan. S� h�r s�g det ut i verkligheten.







